Spermier, testiklar och testosteron - allt om manlig fertilitet

Ibland kan det kännas som att mannen glöms bort när det pratas om fertilitet, vilket är väldigt konstigt eftersom mannens (eller i alla fall spermiernas) roll är avgörande för att åstadkomma en graviditet. Bland heterosexuella par som har problem att bli gravida, har det visat sig att det i 50% av fallen beror på manlig faktor, så mannen får absolut inte glömmas bort vid en fertilitetsutredning eller när man börjar fundera kring och förbereda sig inför en graviditet.

Manlig fertilitet handlar nästan uteslutande om spermierna - de måste vara tillräckligt många, tillräckligt snabba, och kvaliteten måste vara bra. Anledningen till att en man har problem med spermierna kan dock vara många, vi förklarar mer om det nedan.

Det är också viktigt att komma ihåg att fertilitet är komplext och beror på många faktorer hos både kvinnan och mannen - om allt “ser bra ut” vid ett spermaprov är det såklart en bra förutsättning, men det är ingen ingen garanti för att man enkelt ska bli gravida.

En enda av miljontals spermier ska lyckas med bedriften att befrukta ett ägg

Att befrukta ett ägg är knappast målet varje gång en man får utlösning, men rent biologiskt är detta spermiernas enda syfte. För att öka oddsen att lyckas innehåller en enda sats miljontals spermier. Det kan kanske tyckas något överdrivet, men spermierna har en väldigt lång väg att färdas och mycket kan gå fel på vägen. Redan på resan mot äggledarna (där befruktning av ägget sker) har flera miljoner spermier dött och endast några tusen når så långt.

Till slut kommer ju bara EN ENDA spermie att stå som vinnare, och när denna spermie har borrat sig in i ägget faller “svansen” av, vid exakt det tillfället blir det omöjligt för någon annan spermie att penetrera äggskalet och befrukta ägget.

Med tanke på den strapats spermierna måste ta sig an och hur många av dem som aldrig klarar sig hela vägen, förstår man att antalet spermier och kvaliteten på spermierna spelar väldigt stor roll för att det ska kunna bli ett barn.

Män producerar spermier hela livet och varje dag bildas 100 miljoner nya spermier (!)

För att ett barn ska bli till behövs en cell från en kvinna och en från en man - en äggcell och en spermiecell. Ägg och spermier produceras dock på helt olika sätt. Kvinnor föds med alla sina ägg och producerar inte fler under sin livstid, medan män kan fortsätta att producera nya spermier hela livet. En frisk man beräknas producera hela 100 miljoner livsdugliga spermier varje dag!

Precis som hos kvinnans reproduktiva system, så är spermieproduktionen en komplex och känslig process som är beroende av att alla steg fungerar optimalt. Spermierna tillverkas och mognar i mannens testiklar, men är också beroende av hormonerna FSH, LH och testosteron vars utsöndring styrs av hormonkörtlar i hjärnan kallade hypotalamus och hypofysen.

Spermierna bildas i testiklarna av en typ av celler som heter spermatogonia, en sorts stamceller, som senare differentierar sig till manliga fortplantningsceller (spermatozoa). Därefter transporteras de vidare ner i bitestiklarna där de mognar till livsdugliga spermier. Hur lång tid det tar för en spermie att bli fullt utvecklad varierar något från person till person, men man brukar räkna att det tar runt 72 dagar. Om man ska lägga om livsstilen för att förbättra spermiekvaliteten (mer om detta nedan) behöver man alltså ha lite framförhållning.

När mannen blir sexuellt stimulerad börjar de fullt utvecklade spermierna att blanda sig med sädesvätska som kommer från sädesblåsorna och prostatakörteln. Denna blandning av spermier och sädesvätska kallas för sperma eller säd. När mannen väl får utlösning simmar spermierna in i vaginan, genom livmoderhalsen och resten av livmodern, ut till äggledarna där de, om man har sex i samband med ägglossning, kan befrukta ett ägg. Spermierna kan leva upp till fem dagar i kvinnans äggledare och vänta in ett ägg - det är därför man som kvinna är fertil redan ett par dagar ägglossning.

Vad kan manlig infertilitet bero på?

Det finns flera olika faktorer som kan ställa till det och störa både produktionen, mognaden och leveransen av spermierna, och problemen kan ta sig uttryck på tre olika sätt:

1. Otillräcklig spermieproduktion, alltså för få spermier.
2. Reducerad spermiekvalitet och rörlighet, alltså för få normala eller rörliga spermier.
3. Blockeringar i sädesledarna som stör transporten av spermierna.

De bakomliggande faktorerna kan vara många, till exempel genetiska faktorer, skador i pungen, infektioner, kroniska hälsoproblem, medicinering eller livsstil. De flesta män har ingen aning om att de har nedsatt befruktningsförmåga, oftast upptäcks det först i samband med en fertilitetsutredning. Men, precis som för kvinnor så finns det möjligheter för mannen att proaktivt testa sin fertilitet och det kan framför allt vara viktigt om mannen gått igenom/upplever något av nedan:

• Operation i pungen, till exempel på grund av pungbråck.
• Operation för icke nedvandrad testikel.
• Infektion i pungen eller prostatan.
• Stort trauma i pungen som krävt läkarbesök eller till och med operation (t.ex. en stor blodansamling).
• Testikelvridning (pungvred).
• Påssjuka som barn.
• Medicinering som är känd för att påverka fertiliteten.
• Cellgifter eller strålning.
• Erektions- eller ejakulationssvårigheter.

Påverkar mannens ålder spermiekvaliteten?

De flesta är medvetna om att åldern är en viktig faktor för kvinnor när man pratar om fertilitetsproblem, men även hos män spelar åldern roll. Hos kvinnor avstannar fertiliteten abrupt när de når menopaus, hos män handlar det mer om en gradvis avtagande fertilitet i takt med åldern. Även om åldern har en mildare påverkan hos män än hos kvinnor, så har man funnit en koppling mellan mäns ålder och tiden det tar innan kvinnan blir gravid.

När män åldras tenderar testiklarna att minska i storlek och mjukna vilket kan resultera i lägre spermieproduktion och sämre spermiekvalitet. I takt med att män blir äldre sjunker även nivåerna av testosteron i blodet, och testosteron spelar en avgörande roll vid spermieproduktionen samt för mannens allmänhälsa.

Högre ålder har också upptäckts ha en koppling till att mannen har en högre andel defekta spermier, till exempel sämre morfologi (form) och motilitet (rörlighet). Båda dessa defekter påverkar chansen för att en spermie ska lyckas befrukta ett ägg.

DNA-fragmentering hos en spermie, vilket innebär en skada på DNA eller på det kritiska ärftliga materialet i spermien, är också något som ökar med åldern. Eftersom mannen, via spermierna, leverera hälften av kromosomerna till fostret påverkar DNA-fragmenteringen både chanserna att bli gravida och möjligheten till en frisk graviditet som inte leder till missfall eller fosterskador.

Vad kan man göra för att förbättra spermiekvaliteten?

Livsstilen har en påverkar på spermierna så det lönar sig med andra ord att göra medvetna val för att optimera spermiekvaliteten. Som alltid när man pratar om livsstil och hälsoeffekter, så är saker och ting inte svartvita. Det finns många som har en ohälsosam livsstil men ändå inte upplever problem med att bli gravida och tvärtom, många som lever hälsosamt men som trots det har problem med fertilitet. Men, vill man maximera chanserna eller har en bekräftat nedsatt spermiekvalitet, så är det definitivt värt att överväga vissa livsstilsförändringar.

Eftersom mannen hela tiden producerar nya spermier kan de positiva förändringarna ge resultat relativt snabbt, men kom ihåg att spermierna som finns i sperman idag började produceras redan för ca 10 veckor sedan. De livsstilsförändringar som görs nu ger alltså resultat tidigast om 10 veckor.

Ett intressant bevis på att livsstil och generellt välmående hänger ihop med spermiekvalitet är att man har kunnat se att män med försämrad spermiekvalitet i större utsträckning får hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes senare i livet. Spermiekvalitet är alltså, precis som en fungerande menscykel är för kvinnor, en bra indikator på allmänhälsan hos en man.

Oxidativ stress påverkar spermiecellerna negativt

Anledningen till att livsstilen kan spela roll handlar mycket om att ett ohälsosamt leverne kan skapa oxidativ stress som påverkar cellerna, bland annat spermiecellerna, negativt.

Vad är då oxidativ stress? Man kan säga att det pågår en kamp varje dag i kroppen; cellerna attackeras av fria radikaler och antioxidanterna kämpar emot. Fria radikaler bildas när näringsämnen och syre omvandlas till koldioxid och vatten i en process som ger oss energi. Fria radikaler är en viktig del av kroppens signalsystem, men ett överskott av dem kan skada kroppens celler. Oxidativ stress är just en ökad produktion av fria radikaler vilket kan göra kroppens antioxidantförsvar otillräckligt. I tekniska termer kallas detta biologisk oxidation, kroppen ”rostar” inifrån. Några exempel på oxidation är när ett äpple blir brunt när det skalats, när spik rostar eller när vi med åldern får rynkor.

I väldigt förenklade ordalag kan man därför säga att kost eller kosttillskott med mycket antioxidanter skyddar dina spermier och att livsstilsval som ökar fria radikaler försämrar dem.

Rökning och snusning påverkar spermieproduktionen

Det är klart bevisat att rökning och snusning påverkar spermieproduktionen och spermiekvaliteten negativt. Det är nikotinet som är skadligt eftersom det påverkar blodcirkulationen och hormonnivåerna. Nikotin kan som nämndes ovan också öka den oxidativa stressen vilket i sin tur kan skada spermierna.

Alkohol i stora mängder kan påverka spermiekvaliteten

Forskare är inte helt ense om hur mycket alkohol en man kan dricka utan att det påverkar hans spermiekvalitet och fertilitet, rekommendationerna varierar från land till land. Men de flesta av studierna visar att en måttlig konsumtion av högst 2 drycker per dag, inte verkar ha en påverkan på spermiekvaliteten.

Övervikt sänker halterna av testosteron

Forskning har sedan tidigare visat att det finns ett samband mellan fetma hos kvinnor och svårigheter att bli gravid, men nu har man även kunnat se tydliga samband mellan övervikt hos män och minskad chans till graviditet. Den största anledningen är att bukfetma, högt blodsocker och höga blodfetter sänker halterna av hormonet testosteron som är absolut nödvändigt för manlig fertilitet.

Kost kan både förbättra eller försämra fertiliteten

Studier har visat att kost både kan påverka mäns fertilitet positivt och negativt. Det är alltid bra att försöka äta så balanserat och hälsosamt som möjligt, och att se till att få i sig alla näringsämnen man behöver. I tillägg kan man, för att öka fertiliteten, säkerställa att man får i sig mycket antioxidanter genom kosten och kosttillskott, till exempel zink, folat, och vitamin C. Även bra fetter, grönsaker, frukt, fågel, fisk och skaldjur, fullkorn, och olika nötter är bra för manlig fertilitet. Kost som bidrar till oxidativ stress, till exempel, mättat fett som oftast finns i kött och mejeriprodukter, sötade drycker och andra varor med tillsatt socker bör å andra sidan undvikas. Detsamma gäller sojaprodukter som kan störa den hormonella balansen.

Lagom träning är bäst för spermiekvaliteten

Fysisk aktivitet har väldigt många fördelar, både fysiska och mentala och kan också påverka spermiekvaliteten, men det gäller att träna lagom mycket och undvika överdriven stress för kroppen. Studier har visat att både inaktivitet och överträning påverkar spermiekvaliteten negativt. Man kom fram till att 45 min träning (aerobisk eller styrketräning), tre gånger i veckan har mest positiv effekt på både spermiekvaliteten och de hormoner som är inblandade i manlig reproduktion. Träning minskar också den oxidativa stressen och förbättrar måendet.

Testiklarna mår bäst av rymliga kalsonger och sval temperatur

Spermier är väldigt känsliga för värme vilket är anledningen till att testiklarna sitter utanpå kroppen. Man bör därför undvika att utsätta testiklarna för mycket värme eftersom det kan påverka spermieproduktionen negativt. Några saker att undvika som man är:

• Att ha för tighta byxor eller underkläder, boxershorts är bäst.
• Att sitta stilla flera timmar i rad, se till att testiklar kan hänga fritt emellanåt.
• Att sitta med laptop eller andra varma objekt i knäet under en längre tid.
• Att ha mobiltelefonen i fickorna fram på byxorna.
• Att köra långa spinningklasser eller cykla flera timmar om dagen.
• Att ofta ta långa varma bad eller att basta.

Hur ofta ska man ha sex eller utlösning för att förbättra spermiekvaliteten?

Det finns en myt som säger att man bör “spara sig” till när det verkligen gäller för att inte försämra möjligheten till befruktning. Men studier har visat att det är precis tvärtom. Män som inte har haft utlösning på 7-10 dagar har visat sig ha sämre kvalitet på spermierna, medan män som haft utlösning varje eller varannan dag hade spermier med bättre rörlighet och mindre andel dna-skadade spermier. Att regelbundet ha utlösning på egen hand eller via sex är alltså bäst för spermiekvaliteten. Sedan är det självklart också viktigt att tajma samlaget rätt i förhållande till kvinnans menscykel för att kunna få till en graviditet.