Allt om dina ägg

Att det behövs ett ägg och sen spermie för att ett barn ska bli till, det vet de flesta. Men de här äggen som vi bär runt på - vad vet vi egentligen om dem? Ofta tänker vi inte så mycket på dem tills det är dags att bli gravid och då kan begrepp som “äggreserv” och “äggkvalitet” kännas förvirrande - vad betyder de, hur påverkar de fertiliteten, går de att påverka?

Äggreserv är ett fint sätt att beskriva hur många ägg du har

Med äggreserv menas hur många omogna ägg eller ägganlag du har i dina äggstockar. Varje ägg är en cell (precis som spermien som också är en cell) och ligger inuti en äggblåsa, även kallad follikel. Under en normal menscykel börjar flera äggblåsor att växa, men vanligtvis är det bara en äggblåsa som mognar helt och frigör ett ägg vid det som kallas ägglossning. De ägganlag som inte mognar, vilket är de allra flesta, tillbakabildas istället i äggstocken.

Redan när du föds är dina äggstockar fullt utvecklade och innehåller runt 2 000 000 ägganlag vilket ju kan tyckas väldigt många, men under hela ditt fertila liv kommer endast runt 400 av dem att mogna och lossa ett ägg som kan bli befruktat.

De ägg du föds med är dem du har, vi producerar inte fler under vår livstid, och äggreserven minskar därför med tiden. Först minskar den ganska långsamt och sedan snabbare - när du är runt 35 år ökar takten ganska rejält. Här skiljer kvinnor och män sig åt ordentligt, män producerar nämligen nya spermier varje månad.

Redan innan du når puberteten har ungefär hälften av ägganlagen försvunnit, och när du väl når puberteten och börjar få ägglossning och mens (och därmed blir fertil) har du runt 400 000 ägganlag kvar. Vid 30-års ålder brukar man räkna att din äggreserv är nere på ungefär 12% och vid 40 har du i snitt endast 3% kvar av din ursprungliga mängd ägganlag. Eftersom du inte kan utveckla nya ägganlag är det både naturligt och ofrånkomligt att äggreserven vid någon punkt i livet tar slut och det är då når menopaus (klimakteriet är perioden som leder upp till menopaus) - då är du inte längre fertil eftersom du inte har ägglossning eller mens.

Fun fact! Visste du att om du bär en dotter i din mage, kommer du också indirekt att bära på alla dina barnbarn (förutsatt att din dotter också får barn med egna ägg). Det beror på att fostret i din mage redan har två äggstockar med alla sina ägganlag. Ganska coolt när man tänker på det!

Hur kan jag mäta min äggreserv?

Den första frågan som brukar dyka upp när vi pratar om hur många ägg man har är om det går att mäta sin äggreserv. Svaret är ja, man kan via ett blodprov som mäter hormoner som FSH, östrogen och AMH få en indikation på sin äggreserv. Ett avvikande svar ska också alltid följa upp med ett ultraljud där en gynekolog tittar på dina äggstockar.

Hormonet FSH (follikelstimulerande hormon) produceras av en körtel i hjärnan som heter hypofysen och dess uppgift är att stimulera äggblåsorna som finns i äggstockarna så att de börjar växa och så att äggcellerna i dem börjar mogna. När äggblåsorna växer produceras östrogen och precis innan din ägglossning ligger östrogennivåerna som högst.

I början av din menscykel är nivåerna av FSH och östrogen i blodet allra lägst, men vid en låg äggreserv stiger FSH och östrogen mer än normalt samt betydligt snabbare än förväntat och detta kan leda till en kortare follikulärfas (antal dagar mellan mensens första dag och ägglossning) och kortare menscykel.

Tidigare brukade man främst mäta FSH och östrogen när man skulle utreda äggreserv, men idag tittar man primärt på AMH eftersom det anses vara en stabilare markör. FSH- och östrogenvärdena används mer som ett komplement till AMH.

AMH (anti-müllerskt hormon) är ett hormon som produceras av cellerna som återfinns i de omogna små folliklarna i äggstockarna. Ju fler omogna folliklar du har, desto fler ägg, och därför ses AMH som en bra indikator på din äggreserv. AMH-värdet brukar också användas vid äggfrysning och IVF som ett underlag för att kunna justera dosen på de hormoner du behöver ta för att få många äggblåsor att mogna.

Hur stor äggreserv behöver jag för att bli gravid?

Egentligen behöver du faktiskt bara ETT friskt ägg för att bli gravid, så en låg äggreserv betyder absolut inte att du inte kan bli med barn. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att din fertilitet är beroende av många faktorer.

AMH marknadsförs ofta felaktigt som ett fertilitetsmått, men det är bara en indikator på din äggreserv - ett test kan inte ensamt säga något om din fertilitet. Om du har många ägg, men ingen ägglossning kan du inte bli gravid utan att få hjälp med att kicka igång ägglossningen. Om du har många ägg, men spermierna som ska befrukta ägget är få eller långsamma, är det också svårt trots många ägg. Och om dina äggledare är blockerade är det omöjligt för dina ägg (hur många du än lossar) att “träffa på” en spermie.

Det finns studier som visar att du har ungefär samma chans att bli gravid på naturlig väg under det första året du aktivt försöker oavsett om du har en låg eller normal äggreserv - så länge du har regelbunden ägglossning och du eller din partner inte lider av andra fertilitetsproblem.

Att förstå att din äggreserv naturligt minskar med åldern (och även din äggkvalitet) är dock väldigt värdefull kunskap för att kunna ta informerade beslut och sätta din egen plan, och har du ett väldigt lågt AMH så kan det indikera större problem än en naturligt minskande äggreserv.

Ett lågt AMH-värde kan tyda på det som kallas för tidig menopaus/prematur ovariell insufficiens, vilket väldigt kortfattat innebär att du har en onormalt låg äggreserv för din ålder eftersom kroppen antingen är på väg mot menopaus eller redan har nått dit. Att förstå det så tidigt som möjligt är väldigt värdefullt om man vill ha barn någon gång. Vissa upplever klimakteriesymtom så det kan vara bra att kunna identifiera dem, men det är långt ifrån alla som känner något.

Äggkvalitet handlar om dina äggs förmåga att leda till en graviditet

Fertilitet och ålder hänger naturligt ihop, och det beror inte bara på att åldern påverkar antalet ägg du har kvar, utan i kanske ännu större utsträckning om att kvaliteten på dina ägg försämras med åldern. Äggkvalitet kan översättas till äggets förmåga att leda till en graviditet.

Alla ägg är nämligen inte friska och kan inte utvecklas till friska barn. “Friska” betyder här rätt antal kromosomer. Ett normalt, friskt ägg har 23 kromosomer, vilket även en frisk spermie har. När ägget befruktas av en spermie skapas ett embryo som då får 46 kromosomer - lika många som alla andra celler i kroppen. Det är alltså om ägget har fler eller färre kromosomer än vad det borde ha som det inte är friskt.

Att alla ägg inte är friska är en av anledningarna till att du inte blir gravid varje gång du har sex i samband med ägglossningen (i tillägg till allt annat som kan gå snett) eftersom ett embryo som inte är friskt inte ska implantera och utvecklas i din livmoderlemhinna. Och även till att tidiga missfall är vanliga (ungefär 15-20% av kända graviditeter leder till missfall) - de beror ofta på att embryot implanterar men inte utvecklas som det ska på grund av onormala kromosomer.

Precis som alla andra celler i kroppen, så åldras äggcellerna och antalet normala ägg minskar naturligt med åldern. Sannolikheten att du ska bli gravid en månad då du har sex i samband med ägglossning är ca 25-30% i 20-årsåldern och ca 5% i 40-årsåldern, vilket till stor del beror på försämrad äggkvalitet. Och även missfallsrisken ökar med åldern i takt med att äggkvaliteten minskar.

Generellt kan man se att när du är runt 25 år så har ca 75% av dina ägganlag en frisk kromosomuppsättning, när du når 35 år är den andelen ca 50% och vid 40 år ligger den på 10-15%.

Det är viktigt att vara medveten om att fertilitetsbehandlingar som IVF inte hjälper om svårigheterna att bli gravid beror på försämrad äggkvalitet. Däremot kan IVF vara en möjlighet om ni använder donerade ägg eftersom din ålder då inte spelar lika stor roll.

Kan jag ta reda på hur bra äggkvalitet jag har?

Din ålder är egentligen den bästa och enklaste indikatorn på din äggkvalitet, men samtidigt är vi alla olika och det går inte att göra en bedömning enbart baserat på din ålder. I nuläget finns det inget test du kan ta, utan det enda sättet att faktiskt undersöka kvaliteten på äggen är att du eller ni försöker blir gravida. Och får ni problem så är det först vid en IVF man kan bekräfta att det är äggkvaliteten som är problemet. Man plockar då ut ägg från dig, befruktar dem i ett laboratorium och följer sedan utvecklingen av embryona i ett par dagar. Om väldigt få överlever beror det troligen på låg ägg- och/eller spermiekvalitet.

I vissa länder kan du vid IVF också göra en biopsi av embryona för att analysera om de har normala kromosomer innan de återförs till din livmodern. Metoden kallas PGT-A (tidigare PGS). Det är dock kostsamt och kan ibland skada embryona, så det anses främst vara värdefullt om du är över 35 år och har flera embryon att testa eller om du eller ni har flera misslyckade återföringar av embryon eller missfall bakom er.

Det finns alltså (än så länge) tyvärr inget enkelt sätt att proaktivt mäta din äggkvalitet.