Din fantastiska menscykel

Alla är kvinnor är olika, men vissa saker har vi ändå gemensamt - mens till exempel! Det är rätt lustigt att trots att den dyker upp en gång i månaden (om allt fungerar som det ska och du inte stänger av din cykel med till exempel p-piller), så vet många av oss ganska lite om varför vi egentligen får mens, och vad som händer i kroppen och varför.

Mens, alltså själva blödningen, är bara en liten del av din (i genomsnitt) månadslånga menscykel. Även om du ofta inte märker av de andra sakerna som händer i din kropp (ägglossning till exempel) så påverkar de definitivt ditt välmående.

Så, att förstå din menscykel är väldigt värdefullt, oavsett om du vill bli gravid eller inte. En oregelbunden menscykel eller andra besvär som till exempel svår PMS, är ett sätt för kroppen att tala om för dig att dina hormoner inte är helt balanserade eller att den saknar något. Dessa besvär har ofta blivit nedvärderande och sedda som något normalt som vi ska stå ut med, men om de påverkar din livskvalitet ska de definitivt uppmärksammas och utredas.

Vad händer under menscykelns olika faser?

Rent biologiskt så har du en menscykel för att du ska kunna bli gravid - kroppen bryr sig inte så mycket om du vill bli det eller inte, den förbereder sig likväl varje månad.

Menscykeln startar den dag du får din mens (dag 1), och avslutas när din nästa mens kommer. Längden på menscykeln varierar från person till person, men cykeln består alltid av två olika faser; follikulärfasen och lutealfasen. Follikulärfasen inleds med din mens och avslutas vid ägglossning. Lutealfasen inleds med ägglossningen och avslutas med din nästa mens.

Menscykeln är som ett finstämt instrument där olika hormoner som follikelstimulerande hormon (FSH), luteiniserande hormon (LH), östrogen och progesteron samspelar. Om det uppstår en obalans mellan dessa märks det ofta genom att du upplever olika besvär, till exempel en oregelbunden menstruation, mellanblödningar,, humörsvängningar eller nedstämdhet.

Follikulärfasen

Mensens första dag, din menscykel startar

Under varje cykel byggs din livmoderslemhinna upp för att kunna ta emot ett befruktat ägg (ett embryo). Slemhinnan täcker livmoderns inre yta och är rik på blodkärl. Om ett embryo inte lyckas fästa (implantera) i slemhinnan så kollapsar den uppbyggda slemhinnan och du blöder ut den. Du blöder normalt sett i 3 till 7 dagar och blödningen är som rikligast dag 2-3.

Äggblåsorna (folliklarna) börjar växa

Ett par dagar in i menscykeln börjar hormonet FSH öka. Det är hypofysen (en hormonbildande körtel i din hjärna) som styr denna process. En ökad mängd FSH signalerar till äggstockarna att de ska börja utveckla äggblåsor (folliklar).

De mognande äggblåsorna utsöndrar östrogen som hjälper till att bygga upp livmoderslemhinnan - för att en graviditet ska uppstå behöver det befruktade ägget (embryot) fästa i slemhinnan. Östrogenet säkerställer att slemhinnan blir tillräckligt tjock och får rätt struktur för att kunna ta emot ett embryo. Östrogenet gör också att ditt sekret (dina flytningar) blir genomskinligt och lättgenomträngligt för spermierna - visst är kroppen smart!?

Trots att flera äggblåsor börjar utvecklas och växa till sig är det till slut endast en äggblåsa (ibland två) som blir “utvald”. Det är denna äggblåsa som till slut brister och släpper ifrån sig den äggcell som kan befruktas av en spermiecell och bli ett barn. När en äggblåsa “valt ut” som den som ska släppa ett ägg den månaden så sänks nivåerna av FSH igen och de andra äggblåsorna tillbakabildas.

Lutealfasen

Ägglossningen sker när det mogna ägget lossnar

När östrogennivåerna är som högst ökar också nivåerna av hormonet LH snabbt (en så kallad LH-topp), vilket triggar igång det skeende som till slut leder till att den utvalda äggblåsan brister och släpper loss den mogna äggcellen. FSH-hormonet stiger också men inte lika mycket som under follikulärfasen.

Om du gör ett ägglossningstest så är det oftast LH-toppen som testet letar efter, den indikerar att ägglossning ska ske inom 24-48 timmar. Det är dock ingen garanti för att ägglossning faktiskt sker.

Läs mer om hur du kan identifiera att du ägglossar här.

När äggcellen har lossat kan ägget bli befruktat under ca 24 timmar, men kroppen är så finurlig att den har sett till att du är fertil under flera dagar. Spermier kan nämligen överleva upp till 5 dagar i äggledarna, där de ligger och väntar in äggcellen. Det är i äggledaren själva befruktningen sker innan det befruktade ägget (embryot) vandrar vidare till livmodern.

Läs mer om dina reproduktiva organ här.

Du är alltså fertil i ungefär sex dagar i varje cykel, fem dagar innan ägglossning och den dag du har ägglossning.

Befruktning eller utstötning av livmoderslemhinnan (= mens)

Direkt efter ägglossningen sjunker nivåerna av FSH och LH medan nivåerna av progesteron stiger kraftigt. Det är den kollapsade äggblåsan (även kallad gulkroppen) som utsöndrar progesteronet (även kallat gulkroppshormon), vilket hjälper livmoderslemhinnan att mogna ytterligare.

Progesteronet motverkar också att nya äggblåsor börjar växa och förhindrar dubbel ägglossning. En ökande progesteronnivå är ett säkert tecken på att du ägglossat, och bidrar också till att din basala kroppstemperatur ökar och att ditt livmoderhalssekret blir segt och ogenomträngligt för spermier. Nu ska ju inte fler spermier få “komma till”!

Ett befruktat ägg kallas embryo och om detta fäster (implanterar) i livmoderslemhinnan räknas du som gravid. Då förblir östrogen- och progesteronnivåerna höga för att bibehålla en så gynnsam miljö som möjligt för embryot.

Om befruktning eller implantation i livmoderslemhinnan inte sker så sjunker istället hormonnivåerna vilket gör att blodflödet till slemhinnan stryps och den kollapsar - du får alltså mens och en ny menscykel inleds och allt börjar om igen.

Myten om 28-dagars cykeln

Det sägs ofta att en menscykel är 28 dagar, men faktum är att vi alla är olika och att en cykel på allt mellan 21 och 35 räknas som normal. Att cykeln alltid bör vara regelbunden på dagen stämmer inte heller - mindre variationer från månad till månad är helt normalt.

Om du upplever stora och ihållande svängningar eller långvarigt utebliven menstruation, så tyder detta dock på att något i kroppen inte fungerar som det ska. Tänk på din menscykel som ett diagnosverktyg som talar om för dig om allt fungerar som det ska.

Funderar du mycket kring om din cykel är normal, läs mer här om vad som räknas som normal cykellängd, normal mensblödning och normala symptom.