Klimakteriet är en naturlig del av livet, men vad händer egentligen i kroppen?

Klimakteriet, behöver vi verkligen prata om det? Ja, trots att klimakteriet är en helt naturlig process som alla kvinnor kommer att gå igenom vid någon punkt i livet vet många av oss väldigt lite om det. Det kan vara väldigt frustrerande att inte förstå varför vissa kroppsliga förändringar och symtom uppstår och klimakteriet och menopaus är lika viktigt att förstå som hormonbalans och fertilitet.

Klimakteriet kallas den period som leder fram till din allra sista menstruation. När du inte har haft någon mens på 12 månader säger man att du nått menopaus. Det som händer under klimakteriet är att funktionen i dina äggstockar minskar, hormonbalansen i din kropp förändras och din ägglossning och mens kommer alltmer sällan för att till slut upphöra.

Hur länge klimakteriet, perioden innan menopaus, varar är väldigt individuellt. Det kan pågå från något år upp till mer än tio år. Med andra ord börjar din fertilitet att minska ganska lång tid innan du faktiskt når menopaus.

Varför går vi in i klimakteriet?

Klimakteriet innebär att äggblåsorna i dina äggstockar börjar ta slut. Det är äggblåsorna som producerar östrogen och progesteron (gulkroppshormon), och när de inte bildar tillräckligt mycket av dessa hormoner kan inte livmoderslemhinnan växa eller få tillräckligt mycket näring för att ett embryo ska kunna fästa och utvecklas normalt.

Hypofysen styr hela förloppet och när den känner av att östrogen- och andra hormonnivåer sänks, försöker den kompensera genom att istället öka produktionen av follikelstimulerande hormon (FSH), speciellt i den tidiga follikelfasen av din menscykel. Ett FSH-test som i den fasen visar förhöjda värden kan därför vara en indikator på att du är på väg in i klimakteriet.

Vilka är de vanligaste tecknen på klimakteriet?

Under klimakteriet kan du få olika symtom, både fysiska och psykiska, som alla beror på de hormonella förändringar som din kropp går igenom.

Det första som brukar hända är att din menscykel ändrar mönster. Många upplever stänkblödningar/spottings mellan ägglossningen och den kommande mensen på grund av bristfällig progesteronproduktion. Du kan också märka skillnader i menscykelns längd - oftast blir den först kortare och sedan längre. Du kan också antingen blöda mer eller mindre än tidigare.

Även om du upplever den här typen av symtom är du fortfarande fertil, men din kropp får gradvis svårare att ägglossa (därav den oregelbundna cykeln), vilket alltså innebär att din fertilitet också går ner (utan ägglossning kan du ju inte bli gravid). Med åldern försämras dessutom kvaliteten på dina ägg, vilket inte direkt har med klimakteriet att göra, men även det minskar din möjlighet att bli gravid.

Ju närmare menopaus du kommer, desto fler symtom brukar du uppleva. Vanliga fysiska symtom är nattliga svettningar, sömnbesvär, värmevallningar, torra slemhinnor i underlivet och urinträngningar. Du kan också uppleva olika psykiska besvär som oro, ångest, nedstämdhet och humörsvängningar. Hur du kommer att uppleva klimakteriet är väldigt individuellt och svårt att förutspå innan.

När inträffar klimakteriet och menopaus?

Själva menopausen, den allra sista mensen, inträffar i västvärlden i genomsnitt vid en ålder av 51 år, och de flesta är mellan 45 och 60 år när det sker. Klimakteriet, som är fasen som leder upp till menopaus, kan börja från något år innan menopaus till mer än tio år innan.

Att nå menopaus innan 40 års ålder är ovanligt men det inträffar, det kallas för tidig menopaus eller prematur ovariell insufficiens. Eftersom detta leder till svårigheter att bli gravid redan i tidig ålder är det viktigt att förstå och kunna identifiera symtom som kan kopplas till klimakteriet.

Faktorer som kan påverka när klimakteriet och menopaus inträffar

Vid vilken ålder du går in i klimakteriet och när du når menopaus beror delvis på genetiska faktorer, men även vissa sjukdomar, behandlingar och din livsstil kan påverka.

Det kan vara bra att ha en dialog med din mamma och eventuella äldre systrar - om de gick in i klimakteriet tidigare än normalt, är det extra viktigt att du testar dina hormonvärden och att du håller ögonen öppna för symtom. Vi hoppas att detta ska vara en naturlig dialog i alla mamma-dotter-syster relationer!

Om du har drabbats av cancer och fått strålbehandling eller cellgifter kan det också göra att du går in i klimakteriet tidigare. Detsamma gäller om du har varit tvungen att göra ett ingrepp i äggstockarna.

En annan faktor som visat sig påverka stort är rökning; kvinnor som röker riskerar att nå menopaus ca 2 år tidigare än om de inte hade rökt.