Hur påverkar åldern egentligen vår fertilitet?

Att kvinnors fertilitet minskar med åldern har du troligen inte missat, men informationen kan kännas minst sagt förvirrande. Läkare visar grafer som verkar visa att det är kört efter 35 samtidigt som vi konstant hör om kvinnor som blir gravida när de närmar sig 50. De här motsägelserna kan slå fel på flera sätt; många känner en stress i onödan samtidigt som många också har en övertro till den egna fertiliteten och känner sig lurade när de upptäcker att åldern tagit ut sin rätt. 

Tyvärr är det här med ökande ålder och fertilitet inte enkelt eller svartvitt. För det första så handlar det oftast inte om huruvida man kan få barn överhuvudtaget utan om hur svårt det är och vilken metod man måste använda; vad man behöver gå igenom för att lyckas helt enkelt. För det andra så ser det olika ut för olika personer och lite tur spelar in (lite som att en rökare kan leva till 100 medans hans icke-rökare kompis får lungcancer - ologiskt, men möjligt). Det som finns att ta fasta på är genomsnittliga siffror, och även om de inte stämmer för alla så är de såklart relevanta och bra att känna till. Och vi tycker också att alla kvinnor rätt att förstå, inte bara att, men hur fertiliteten påverkas av åldern. Det ger ett verktyg att kunna läsa sin egen kropp och att kunna känna att man tar informerade beslut - vad de än är.

Med detta sagt så ska man dock inte glömma att åldern bara är en del ekvationen - att vara ung är ingen garanti för hög fertilitet. Problem med ägglossningen eller blockerade äggledare är två fertilitetssänkande problem som har lite med åldern att göra för att nämna två exempel.

Hur blir vi egentligen gravida?

För att en kvinna ska kunna bli gravid på naturlig väg måste hon först och främst ha ägg och kroppen måste klara av att ägglossa så att ägget kan ta sig till äggledarna. Man måste sedan ha sex i samband med ägglossningen och tillräckligt många spermier måste ta sig in för att en ska nå hela vägen fram och kunna befrukta ägget. Om befruktning sker måste embryot (det befruktade ägget) sedan fästa i livmoderslemhinnan, och dessutom krävs att både ägget och spermien har bra kvalitet (normala kromosomer) för att befruktning och embryoutveckling ska fungera. Förutom tillräckligt många och friska ägg och spermier, så kräver dessa skeenden alltså en fungerande hormonbalans som möjliggör ägglossning, att livmoderslemhinnan byggs upp och så vidare. 

Det är med andra ord mycket som ska stämma och ju mer man lär sig desto mer fascinerande är det faktiskt att det kan fungera överhuvudtaget. Och framförallt förstår man att det inte är konstigt att det inte alltid fungerar på första eller ens femte försöket. Det är därför du, så länge du inte har några kända riskfaktorer, ombeds vänta ett år innan du söker hjälp (inom ett år är 85% gravida). Sedan kan man ju förvisso tycka att det vore bra att skriva av uppenbara riskfaktorer innan man behöver försöka i flera månader (vilket är det man delvis kan göra via Tilly Fertilitetskoll) och eftersom en riskfaktor är just åldern så är regeln att man ska söka hjälp efter lite kortare tid, 6 månader, om man är över 35 år.

Så hur påverkas fertiliteten av ålder?

Man kan sammanfatta det som att åldern påverkar kvinnans fertilitet på två sätt; genom att äggen blir färre och av sämre kvalitet, och genom förändrade hormonnivåer vilket förändrar din cykel.

Din äggreserv och äggkvaliteten minskar

Du föds med flera miljoner ägganlag men dessa försvinner successivt med åren och när du når puberteten, och börjar få ägglossning och mens (och blir fertil), har du bara runt 400 000 ägganlag kvar. Man brukar säga att när du är runt 30 så har du kvar ca 12% av din ursprungliga äggreserv och vid 40 har den sjunkit till 3%.

Illustration av sambandet mellan antal folliklar och livscykel

Det kan ju låta skrämmande och det blir ofta fokus på antalet ägg när man pratar om fertilitet, men att stirra sig blind på sin exakta äggreserv är fel fokus. Antalet ägg är bara en av sakerna som spelar in och för att bli gravid krävs ju egentligen bara ett friskt ägg - det är vanligare att problemet ligger i att man har problem att ägglossa än att man har för få ägg. Med det sagt så innebär naturligtvis en väldigt låg äggreserv att oddsen per cykel minskar. Särskilt med tanke på att inte alla ägg kan bli ett friskt barn. För att ett ägg ska kunna leda till en frisk graviditet, så behöver det ha rätt kvalitet vilket är samma sak som ett normalt antal kromosomer.

Precis som alla andra celler i kroppen, så åldras äggcellerna och andelen friska ägg minskar över tiden. Precis som att vår hud blir rynkig med åldern, så får vi alltså sämre äggkvalitet. Om ägget eller spermien inte har rätt antal kromosomer så sker antingen ingen befruktning alls, eller så får man ett tidigt missfall. Det blir alltså inte bara svårare att bli gravid med åldern, utan risken för missfall ökar också. 

När man är runt 25 år har ca 75% av ägganlagen en normal kromosomuppsättning, när man når 35 år är andelen 50% och vid 40 år har den minskat till 10-15% - i genomsnitt.

Illustration av sambandet mellan en kvinnas ålder och chansen till graviditet per menscykel.

Äggreserv kan man få en indikation på genom att mäta AMH och genom ultraljud. Äggkvalitet är svårare att mäta proaktivt. Vid en IVF kan man få fler insikter, men man gör ju inte en IVF bara för att mäta äggkvaliteten så när vi pratar proaktivitet så är det  åldern som är den bästa indikatorn.

Dina hormonnivåer förändras och med det din ägglossning och menscykel

Den allra sista mensen, slutet på en kvinnas fertila liv, kallas menopausen och sker i snitt vid 51 år. Klimakteriet, fasen som leder upp till menopaus, kan börja från något år innan menopaus till mer än tio år innan och innebär förändringar i hormonbalansen och cykeln. 

Egentligen har detta faktiskt också med äggen att göra för i takt med att antalet äggblåsor i dina äggstockar minskar så minskar också mängden av till exempel östrogen eftersom det produceras av äggblåsorna. Detta påverkar i sin tur andra hormonnivåer. När hypofysen i din hjärna känner av att östrogen- och andra hormonnivåer sänks, försöker den kompensera genom att istället öka produktionen av follikelstimulerande hormon (FSH), speciellt i den tidiga follikelfasen av din menscykel. Ett FSH-test som i den fasen visar förhöjda värden kan därför vara en indikator på att du är på väg in i klimakteriet.

Man kan vid de här förändrade hormonnivåerna uppleva symtom som stänkblödningar/spottings mellan ägglossningen och den kommande mensen, och förändringar i menscykelns längd - oftast blir den först kortare och sedan längre. Det här betyder inte att man inte är fertil överhuvudtaget, men det är ett tecken på att kroppen får svårare och svårare att ägglossa (därav den oregelbundna cykeln), och ägglossningen är ju avgörande för att man ska kunna bli gravid. Ett förändrat ägglossningsmönster är alltså ännu ett sätt som åldern påverkar fertiliteten på.

Vid vilken ålder ska jag börja oroa mig?

I motsats till vad många tror så stannar inte fertiliteten av abrupt vid 35, utan det rör sig ända fram till menopause om en gradvis nedgång. Dock ökar takten som fertiliteten minskar i runt 35 - i genomsnitt. Så efter det ska man vara medveten om att det är naturligt om det tar längre tid och att man bör söka hjälp efter 6 månaders försök (istället för 1 år). Och om du tittar på till exempel grafen som visar genomsnittlig andel friska ägg vid 45 års ålder (se ovan) så förstår du att chansen att pricka in ett friskt ägg då är väldigt liten, särskilt med tanke på att den totala mängden ägg också blivit mindre och att ägglossningen ofta börjat bli glesare. 

Men jag har läst om flera som fått barn när de är 40+

Det är som sagt långt ifrån omöjligt, fertilitet är inte svartvitt - allas förutsättningar är olika och man kan ha tur trots att den genomsnittliga chansen är låg. Den statistiska sannolikheten att bli gravid om du har sex vid ägglossning är ca 25-30% när du är runt 20 år jämfört med runt 5% när du är runt 40 år, och 5% är ju inte samma sak som omöjligt. 

Men man ska inte glömma att vi inte alltid pratar öppet om vägen till graviditet, tuffa behandlingar, att man använt donerade ägg och så vidare. Det är ju fantastiskt att det idag går att hjälpa de flesta att få ett barn, och alla vägar är bra, men det betyder inte att det är enkelt. 

Vad ska jag göra med den här informationen om jag inte vill ha barn nu?

Det kan kännas överväldigande att ha ett “bäst före datum” och att det är så mycket som spelar in, men oavsett hur din barnlängtan ser ut så har du mycket att tjäna på att förstå din kropp och sätta dig själv i förarsätet. 

Att ha koll på din menscykel och dina hormonvärden hjälper dig att förstå hur din kropp mår, och kan hjälpa dig att identifiera riskfaktorer när det gäller fertilitet. Och om du vet hur din äggkvalitet minskar med åldern, så kommer det i alla fall inte komma som en överraskning och du kommer att snabbare kunna ställa relevanta frågor om/när du börjar din skaffa-barn-resa. Vi säger det igen: kunskap är makt.

2021-03-24

Genom att använda vår sajt godkänner du användandet av cookies för att förbättra din upplevelse. Läs mer